Sjuksköterskebristen inom den svenska sjukvården har länge varit ett växande problem. Enligt Socialstyrelsens bedömning saknas det över 10 000 sjuksköterskor, och bristen väntas öka de kommande åren i takt med en åldrande befolkning och ökade vårdbehov. Detta leder till ökad belastning och stress för befintlig vårdpersonal, vilket i sin tur bidrar till ökad personalomsättning och svårigheter att rekrytera. Besök denna sida för information om sjuksköterska via bemanningsföretag.
För att klara bemanningen anlitas ofta sjuksköterskebemanningsföretag som hyr ut sjuksköterskor till vården. Även om detta lindrar personalbristen kortsiktigt, så bidrar det till sämre kontinuitet och sammanhållning i arbetsgrupperna när personalen ofta byts ut. Dessutom är kostnaderna för bemanningsföretagen höga, vilket belastar sjukvårdens redan ansträngda ekonomi.
Bättre arbetsvillkor behövs
För att vända utvecklingen krävs bättre arbetsvillkor och arbetsmiljö för sjuksköterskor. Hög arbetsbelastning, stress och brist på inflytande bidrar till att många lämnar yrket. Genom satsningar på bemanning, kompetensutveckling och ledarskap kan arbetsvillkoren förbättras.
Även lönenivåerna behöver höjas för att göra yrket mer attraktivt. Trots krav på lång utbildning och ett ansvarsfullt arbete ligger sjuksköterskelönerna under genomsnittslönen för högskoleutbildade.
Fler utbildningsplatser
För att långsiktigt säkra kompetensförsörjningen inom vården krävs också fler utbildningsplatser till sjuksköterskeprogrammen. Trots söktryck är antalet platser fortfarande begränsat. Genom utökade satsningar på utbildning kan fler examineras och nyexaminerade sjuksköterskor bidra till att möta vårdbehoven.
Samtidigt behöver även nyutexaminerade erbjudas god introduktion, handledning och möjligheter till vidareutbildning. På så sätt underlättas övergången från studier till yrkesliv, och färre väljer att lämna yrket.
Bättre schemaläggning
Ytterligare en viktig aspekt är möjligheterna till återhämtning och balans mellan arbete och fritid. Oregelbundna arbetstider och scheman som inte går ihop med ett normalt familjeliv bidrar till utmattning och svårigheter att orka arbeta heltid.
Genom flexiblare schemaläggning och individuella lösningar skulle fler kunna arbeta mer, och behovet av dyra bemanningslösningar minska. Även möjligheter till kortare arbetstid under perioder i livet då man har små barn eller äldre anhöriga att vårda skulle kunna få fler att stanna kvar inom yrket.
Förbättrad samverkan
Slutligen behövs bättre samverkan och helhetsperspektiv, där vårdens olika professioner arbetar mot samma mål. Genom tvärprofessionella team skapas förutsättningar för kompetensdelning och avlastning av arbetsuppgifter. Exempelvis skulle sjuksköterskor kunna avlastas vissa administrativa uppgifter.
Även samverkan och kunskapsutbyte mellan olika vårdgivare och regioner skulle kunna bidra till ett effektivare resursutnyttjande och minskad personalbrist. Genom ökad nationell samordning kan kompetens och erfarenheter spridas bättre inom sektorn.